Hypokondri eller inbillningssjuka, ibland nosomani, är ett tillstånd som innebär att den sjuka är övertygad om att hon har en eller flera fysiska sjukdomar trots att hon är fysiskt frisk. Hypokondrin i sig är ett ångestutlöst psykiskt problem, som fokuseras bort från själens tillstånd till en obefogad oro över kroppens fel och brister. Kroppens normala signaler och utseende tolkas som sjukdom eller hot om sjukdom. Sjukrollen är central för den av hypokondri drabbad. Genom sitt innehav av en fysisk sjukdom äger den drabbade rätt att stänga av livet och livets alla krav och orkar leva med sin existentiella ångest. En person som lider av hypokondri kallas hypokondriker.

Psykosomatiska symtom är vanliga, men en hypokondriker tolkar diagnoser som att läkaren försöker göra alla allvarliga symtom till en psykologisk gåta istället för vad det faktiskt är eller kan vara. Den sjuke kräver ofta att få vila och möjligen ett par läkarbesök samt ett sjukintyg som konfirmerar sjukrollen.

Det är ett observandum att hypokondrikern inte är lat eller arbetsovillig. Hypokondrikern är heltidsupptagen med att vårda sin av sjukdom ständigt hotade kropp.

Hypokondri är åtkomligt för behandling med samtalsterapi, som kan göra symtomen hanterbara för den enskilde och därmed ge möjligheter till ett hanterbart vardagsliv. Oron och rädslan för fysiska sjukdomar kvarstår men på en lägre nivå. Vid svåra besvär, där ängslan övergått i ett ångesttillstånd, kan ångestdämpande läkemedel var nödvändiga under inledningsfasen av samtalsterapin.