Jobba! Jobba! Jobba!

Jaha, när man är sjuk så ska man tydligen jobba. Bra planerat.
Men inte tackar jag nej till det inte, cashen behövs ju. Samtidigt som det är ortroligt roligt att få jobba med Andreas. Martina också för den delen också, men med henne vet man inte hur mycket man kan våga skämta. Med Andreas kan man ju skämta rejält.
Idag har varit en riktig hets- slash otursdag.

Morgonen började med att faxen hade lagt av så ingen kunde faxa till oss. Till slut blev vi så frustrerade att vi stängde av faxen eftersom de inkommande faxen blockerade den vanliga telefonlinjen. Innan dess hade Allan ringt inte mindre än fem(!) gånger mellan 09.00-09.30. Martina var smått galen ett tag eftersom det var hon som tagit alla fem samtalen. Jag hade oturen att få prata med honom en gång, och då förstod jag inte vad det va han ville riktigt så jag låtsades att jag förstod precis varenda ord han sa.

Morgonen fortsatte i samma tempo som den började. Efter klockan 09.45 kommer det in en dam som är väldigt hysterisk. Hon skulle tanka men fick ingen benisin. Det kom bara ett kvitto, och hon hade inte alls tankat för den summan som stod på kvittot. Kvittot var stämplat den 17/9. Har man en gång tankat och glömt att ta kvitto så spottar automaten ut det automatiskt när man kommer nästa gång och ska tanka. Och det var precis det den gjorde idag. Det märkliga var dock att tanten inte vart hemma det aktuella datumet så hon kunde omöjligt ha tankat sin bil då. Martina fick ringa Nordea för att få klarhet i saker och ting. Nordea sade att kortet hade varit använt i bensinautomaten den 17/9. Samma datumsom tanten varit i Kristianstad Jag började här misstänka att tanten råkat ut för kortkapning, alternativt skimmning. Hon berättade då att hon just råkat ut för detta för ett år sedan. Banken ringde uppe henne och frågade om hon varit i Spanien förra sommaren. Då hade någon filur tagit ut 15 000:- på hennes kort i någon semesterort i Spanien. Jaja, nog om detta nu.

Men mitt i alltihopa kommer det en gubbe som ska betala campingen. Jag vet ju hur man gör, men jag visste inte hur mycket gubben skulle pröjsa för någon jäkla försäkring som han betalat Willy någon dag tidigare. Blev till att ringa upp Irene och fråga. När väl det var löst kom det in en kund med en beställning till Systemet. När jag väl kom igång med den så kom GB Glace med glass. Vad annars liksom? Och inte nog med detta. Samtidigt så rullar det in en fullastad buss med ungdomar. Alla skulle givetvis in i affären och handla, och givetvis fick jag ta hand om kassan. Som vanligt när det gäller busslaster så handlar dom inte mycket, högst för 30 kronor per man. Men alla småväxel det tar dom. Var som värsta julruschen som vi brukar ha i december när vi har kvällsöppet. Sen började de väl lugna ut sig, när busslasten försvunnit.

Vid klockan 13.00 trillade Andreas in i affären och tur var väl det. Vi hade ju inte fått upp några varor knappt. Med honom i teamet gick det betydligt fortare. Jag passade på och käka en bit mat medan Martina fortfarande var kvar, eftersom det alltid måste vara två stycken som jobbar i affären hela tiden. När jag kommer ner igen från lunchen så håller dom andra på och plockar varor fortfarande. Då händer det. En burk med pastasås ramlar ner och krossat glas viner i affären, och golvet blir fullt av pastasås. Detta var bara början på oturen denna dag. Stackars Martina var först ut att råka ut för den. Hon kunde ju dock pusta ut eftersom hon snart skulle gå hem.
När hon väl lämnade oss vid klockan 14.00 var det min tur att se oturen i vitögat, det inträffade dock två timmar senare för mig. 

Jag passade på och fylla på lösviktsgodis och befann mig där läskbackarna står. När jag började hälla i burken som skulle fyllas på tog det tvärstopp. Och skumsvamparna flög all världens väg, ner på golvet och in bland läskbackarna. Det var bara för mig och Andreas att dra fram några läsbackar och plocka svamp. Ofta man gör det i en livsmedelsaffär. Plockar svamp alltså. Innan dess hade jag dock tagit det ganska lugnt, vilket jag ofta gör. Annica och Dagmar kom ju på besök. Pratade lite med dom också osv.

Sedan var det  väl hyffsat lugnt resten utav eftermiddagen fram till stängningsdags. Vi låste och gick hem.
Väl hemma skulle det smaka med Smörgåstårta. Mumma riktigt.

Dags att jobba imorgon igen. Imorgon är det dock bara halv dag, idag var det ju heldag. Fast jag tycker ändå heldagar går betydligt fortare än halvdagar. Varför vet jag inte. Ska i alla fall jobba med Andreas igen imorgon vilket kommer rendera i att tiden kommer gå blixtsnabbt, samt att vi hinner skämta med varandra.

Tack och bock!

Kommentarer

Skriv vad du tycker om inlägget:

Vad heter du?
Kom ihåg mig?

E-mailadress? (bara jag som ser den)

Har du någon blogg?

Vad ville du lille vän?

Trackback
RSS 2.0