Nu var det väldigt länge sedan jag över huvud taget skrev något här. Många har bönat och bett om att jag måste sätta igång någon gång. Idéerna har har funnits i mitt huvud men jag har inte orkat pränta ner mina tankar och funderingar på mitt tangentbord. Jag har under de senaste veckorna inte mått så bra heller. Jag vet inte vad det är. Har känt mig trött och hängig. Kan det vara att jag inte äter som jag ska? Jag själv tycker att det jag får i mig är nyttig mat. Men det skulle kunna vara en anledning till att jag inte orkat skriva något. Dessutom är dagarna på Media Markt långa och intensiva. Jag har ett stort ansvar på mina axlar, som jag gärna skryter lite extra om. Men jag lever nog inte upp till förväntningarna som ställs på mig känner jag. När jag kommer hem kan jag ligga och grubbla i evigheter på vad jag måste göra nästa dag för att kraven skall uppnås. När jag kommer hem runt klockan 21:00 om kvällarna så orkar jag liksom inte blogga. Jag sätter mig förvisso framför datorn och skriver till lite vänner, men inte mer än att jag slötittar på lite nyheter på dvs sajter samt kollar bloggar samt Facebook.

Ni har (kanske) just läst anledningarna till varför det varit dött här ett tag.

Nu tänkte jag börja med att försöka sammanfatta onsdagen den 22 september.
Dagen har varit helt okej. Har inte funnits så mycket att göra eftersom jag varit ledig. Hade inget batteri i mobilen på morgonen, men lät det vara oladdat. Hittade laddaren runt klockan 11 och satte igång telefonen. Och det är ju typiskt, när den ligger urladdad, det är då folk ringer och söker en. När jag väl fick igång den och jag lyssnat av mobilsvararen insåg jag att det inte gjorde något att jag hade telefonen avstängd. Det var enbart lite information från jobbet. Fortsatte att laga mat, om någon är intresserad så blev det varmkorv och potatismos. Testade att köpa Lithells varmkorv på Maxi igår, och den var faktiskt väldigt god. Till maten tittade jag på den uppskattade brittiska serien Allo' Allo'  Jag inhandlade nämligen de två första säsongerna på MM i förra veckan. Därefter tog jag det lugnt. Satt lite vid datorn och letade nyheter på Barometern och Dagens Media. Fick tag i Annica under kvällen. Vi bestämde oss för att spela lite pingis. Hon dök upp här runt klockan 18.30.

Vi hade väldigt skoj borta i sporthallen. Det var enbart vi som spelade denna kvällen. Därför saknade vi motspelare. Att spela dubbel med alltså. Vi stod där och tänkte "Tänk om Andreas och Dennis hade varit här" Men vi hängde inte läpp för det. Eftersom vi var själva kunde vi göra lite som vi ville. Annica kom på ett grepp på racketet som kommer revolutionera bordtennissporten. Vi kallar det "Annicas grepp". Samtidigt som hon slog en serve eller slog tillbaka bollen mot mig snackade hon kinesiska. Jag föll nästan ihop på golvet och skrattade ihjäl mig.

Efter skrattattacken var det min tur att testa hennes nyuppfunna grepp. Det gick inte lika bra för mig. Jag testade att säga "Fanerdun" när jag serve:ade. Vi hade i alla fall väldigt roligt. Efter att tag satte vi ihop två bord så de blev dubbelt så stort. Det var svårt. Man fick springa som en robot fram och tillbaka. Det var för svårt så vi beslöt oss för att sluta med dumheterna och återgå till de kinesiska slagen. När kvällen i spothallen var slut var Annica expert på sin uppfunna serve och diverse skruvar. Dessutom åkte jag på att städa sporthallen. Vilket var extra roligt i Annicas ögon. Hon sopade dock lite.

Det första jag gjorde var att hälla ut ett span med vatten i kapprummet. Lyckat Andreas, jo tack jag vet. Det blev att torka upp allt vatten, som inte var så mycket som tur var. Annica försvann bara, vart tog hon vägen? Där låg jag i Atlanten och torkade vatten i min ensamhet. I alla fall kändes det som jag badade i Atlanten då. Dessutom höll herrarna på att duscha efter spinningen som just hade avslutats, så dom skulle strax komma ut i kapprummet för att gå ut genom ytterdörren. Annica dök som tur var upp sen efter att jag torkat klart. Nu skulle jag ge mig på att våttorka golvet i sporthallen, och det är tur att den är så pass liten som den är. Jag torkade inte så noga, jag hoppas det inte märks.

Sedan hällde jag ut vattnet, denna gången i en vask, och vi sprang ut till bilen. På vägen ut tittade vi in i körlokalen där dom sjöng och skrålade falskt. Jag skulle faktiskt kunna vara med där med mina höga stämmor. Väl i bilen sen så skulle vi fixa till en bilstereo. Jag lyckades pilla i alla kontakter osv, men ljudet lät för jävligt rent ut sagt. Ungefär som Dolly Parton, på alla kanaler. Vi får hoppas det fixar sig med stereon för Annica.

Nu sitter jag alltså här. Och har bloggat för första gången på år och dagar känns det som. Jag ska inte se längre bakåt i tiden nu. För då blir jag bara deprimerad. Ni som känner mig väl, vet vad jag talar om. Guldet som blev till sand...

Imorgon är också en ledig dag, plus att lönen kommer på fredag. Det är härliga tider att se FRAM emot i alla fall. Jobbar den kommande veckan såhär:  fredag den 24/10 till lördag 1/11. Den enda lediga dagen under den tiden infaller på onsdagen den 29 oktober. Det blir en tuff vecka, men det ska nog gå. Nu får vi se när nästa inlägg kommer upp. Det kan dröja länge, men det kan också redan hoppa upp ett imorgon, kanske lite kortare än detta. Men nu har ni att läst ett i alla fall! Hoppas ni uppskattat det!

Tjillevipen!